Kanske är det barndomens drömmar om att bli prima ballerina? (Jag har fortfarande mina rosa, slitna tåskor kvar...)  
Kanske är det mammas festklänning i chokladbrunt tyll, (liknande den som den sittande kvinnan på bilden nedan bär) och som jag älskade att klä ut mig i? 
Hur som helst - jag har en svaghet. Jag älskar tyll! Härligt kvinnligt, transparent, sensuellt och galet, som på  modellen nedan. 
Var det därför jag föll pladask för Jonas Bohlins lampa Liv, när den kom för några år sedan?
Håll drömmarna levande... 
Tyll, tyll, tyll i alla möjliga och omöjliga nyanser, på Edgar Degas pasteller av ballerinor
Snabblänkar till årets inredningsprogram på TV: 
 











